Jurassic Coast är såå vackert! Måste dit igen

Dramatiska klippor. Rofyllda stränder. Mängder av otroligt lena stenar. Böljande landskap med mjuka kullar.

Vi bestämde oss för bara två stopp utmed Jurassic Coast eftersom hunden var magsjuk i natt (på bättringsväg nu men vi vill ändå börja ta oss mot Sverige, känns långt hemifrån när något händer). Det är en ca 150 km lång vacker havssträcka som har UNESCO World Heritage-status precis som Stora Barriärrevet och Grand Canyon. Kusten är extremt fossilrik och namnet kommer från den period som geologin här har visat mest av (jura) men det finns även mycket lämningar från bland annat trias och krita. När man åker här får man uppleva höga vertikala klippor, både sand- och stenstränder, åkrar, blandskog, smala vägar med tunnlar av trädgrenar, böljande kullar, olika byar och mycket historia. Ett otroligt fint och intressant område!

Vi hade lunchstopp i Budleigh Salterton med medhavd matsäck. Anledningen till att vi hamnade just där var att vi hade planerat att stanna vid Orcombe Point och de röda sandstensklipporna men det var så otroligt mycket folk där. Nu kan ni ana klipporna i bakgrunden på bilderna i stället. Klipporna är från trias (250 miljoner år gamla) och det är järn som gör dess färg. Budleigh Salterton är en jättelång stenstrand med betydligt färre besökare. Vi upplevde att några som satt på bänkar vid stranden tittade och skrattade lite åt oss. Vi var de enda som hade picknick på stranden. Mitt i lunchen förstod vi varför. En mås tvärdök och tog den halvätna smörgåsen direkt ur handen. Hur snopet?! När vi köpte kaffe i det lilla trevliga strandfiket såg vi en skylt där de varnade för måsarna. Då var det så dags! Men som tröst var stenarna på stranden alldeles, alldeles superlena så vi hittade turstenar och några till prydnad i trädgården.

Durdle Door är en naturlig kalkstensbåge som är ett mycket välkänt fotomotiv. Vi ville inte vara sämre! Den skapades när havet trängde igenom kalkstenen för cirka 10 000 år sedan. Det pågår arbete med att stanna av erosionsprocessen. Det tackar vi för. Det här makalöst fina stället vill vi ha kvar.

På andra sidan klippan är den fina sandstranden Man O’ War.

Området är privatägt men allmänheten får besöka det och hundar är välkomna. Det enda som kostar vid besöket är parkering. Ibland kan man köpa glass, ingen mat dock, vid parkeringen, toalett finns men inga badvakter om man blir sugen på att bada vid de fina stränderna.

Det finns så många söta hus i England.

Vi vill komma tillbaka till Jurassic Coast för att hinna vandra utmed havet och se fler ställen. Det var skön atmosfär på de ställen vi hann besöka och de vi åkte förbi.

Natten tillbringade vi i Bournemouth. En stor stad som vi inte hann få så mycket uppfattning om. Stranden var superlång, folk rökte på helt öppet, lägenheten och pizzorna okej.